Borgaren Per Jönsson från Borgå fick lägenheten Turholm i Degerö som kronogods av Gustav Vasa år 1558. Turholm ändrades år 1687 till kaptenshemman. Det gamla ”Kaptenssätet” som byggdes under slutet av 1600-talet var vid sin tid en av de första byggnaderna i Finland med glasfönster. Byggnaden revs troligtvis först i början av 1900-talet. Turholm herrgård, som brann på 1950-talet, var sannolikt den nya huvudbyggnaden som byggts av överstelöjtnant Adolf Fredrik Virgin år 1795. År 1838 flyttade kommerserådet Henrik Borgström dit, först som kronoarrendator och senare som herrgårdens ägare. Han har mer än andra påverkat Turholms landskap och karaktär. Henrik Borgström tillbringade somrarna i Turholm tillsammans med sin familj från år 1838.
Kommerserådet Henrik Borgström (1799-1883) var på sin tid en inflytelserik person både i näringslivet och kulturlivet. Han grundade bland annat en tobaksfabrik år 1834 i hörnet av Sjötullsgatan och Norra kajen, där byggnaderna står ännu i dag. Han var en konst- och kulturmecenat och hans hem såväl i staden som i Turholm är viktiga samlingsplatser för huvudstadens författare och konstnärer. Borgström var också J.V. Snellmans vän och mecenat. Han verkade i Finska Konstföreningen och var ordförande för konstnärsgillet. Det var tack vare honom som Brunnsparken anlades på 1830-talet. Han lät anlägga en park på Djurgårdens arrendemarker som han donerade till staden år 1877. Henrik och Carolina Borgström hade 11 barn. Till tre av dem lät Borgström bygga villor i närheten av huvudbyggnaden på Turholm herrgård. De ritades av Borgströms svärson Theodor Decker. En av byggnaderna, Leonards villa, revs på 1960-talet på beslut av staden. Adele Deckers villa är privatägd. Villan som år 1877 färdigställdes åt den tredje av Borgströms döttrar, Emelie af Lindfors, blev år 1904 sommarhem åt den världsberömda sångerskan Aino Ackté.
Aino Acktés villa överfördes år 1929 i Helsingfors stads ägo, men hon fortsatte att bo där fram till sin död år 1944. Efter det var villan praktiskt taget oanvänd. I slutet av 1970-talet väcktes planer på att placera Helsingfors sommarteater i Turholm. Det ledde till stora protester bland invånarna i Degerö. En byggnadshistorisk undersökning som gjordes i anslutning till byggnadsplanerna visade att Aino Acktés villa var ett värdefullt skyddsobjekt. Invånarna i Degerö föreslog att villan skulle restaureras och användas för kulturella aktiviteter.
Den slutliga påstöten för att restaurera villan gjordes av tre degeröbor då de på Aino-dagen våren 1985 överlät en motion om att villan skulle restaureras för att användas för kammarmusik. År 1986 beslöt staden att renovera villan. Reparations- och konserveringsarbetena slutfördes i december 1987. I början av år 1988 överläts villan till Helsingfors kulturcentral.
Turholmsparken
Turholm befinner sig i norra delen av Degerö på Turholms klippiga strand. Lägenhetens historia sträcker sig så långt tillbaka som till 1500-talet. Huvudbyggnaden som byggdes på 1700-talet förstördes i en eldsvåda år 1958 och av de byggnader som byggdes i slutet av 1800-talet finns endast Aino Acktés och Deckers villor kvar. Turholm sträcker sig som ett band längs stranden ut på två uddar. På den västra udden finns skog medan en stor landskapspark hade anlagts på den östra udden på 1800-talet. I parken finns det rikligt med värdefulla träd, bland annat fina ekar, tjockbarkade björkar, den omfångsrikaste klibbalen som uppmätts i Finland, skogslind och parklind.
Längs stranden löper en gångstig med utsiktsplatser. På den östliga udden fanns det en stor nyttoträdgård, där man ännu kan se en ärtbuske och en syrenberså, samt bärbuskar.
Parken är till sin totalareal 46 ha, varav landskapsparkens andel är ungefär hälften.
Stadsplanen för parkområdet fastställdes år 1999 och där har området antecknats som kulturhistoriskt, trädgårdsarkitektoniskt och landskapsmässigt värdefullt och skall bevaras. Det skall delvis också användas som närområde för rekreation.
Kommerserådet Henrik Borgström (1799-1883) var Turholmsparkens egentliga grundare. I parken planterades ädla lövträd och buskgrupper, som gav platsen en överdådig karaktär. På området byggdes romantiska utsiktsplatser och slingrande gångar, men Borgströms huvudprincip var dock att betona platsens eget landskap och egen natur.
Helsingfors stads byggnadskontor rustade upp Turholmsparken åren 2000-2004. Före det hade parken knappast alls underhållits i flera årtionden.
Målet med upprustningen var att betona Turholms speciella drag, varav det mest säregna är att man placerat fyra villor på landskapsmässigt väl utvalda platser i den stora parken. Man ville också återställa områdets gamla parkliknande karaktär med kompositioner och utsikter. Nätverket av gångar togs fram och genom att muddra Turholmsviken blev öppet vatten igen en del av landskapsparken. Över de små dikena har man rekonstruerat broar, såsom man kunde se dem på fotografier från början av 1900-talet. De många blomsterplanteringar som tidigare fanns, har man endast delvis återställt. I parken har man också bevarat andra historiska drag, såsom ett kalkbrott från 1550-talet, som numera är fyllt med vatten. Med tanke på dagens rekreationsverksamhet har man på området byggt en brygga för förbindelsebåten, en grillplats, ett lekområde och en bollplan.
Ännu återstår att inom de kommande åren rusta upp Leonard Borgströms villaträdgård och möjligtvis också rekonstruera utsiktstornet på den västra udden.
Aino Acktés villa
Besöksadress: Turholmens friluftspark, Degerö, 00840 Helsingfors
